By Rachelle Garcia Seliga
https://www.innatetraditions.com
@innatetraditions
If all the women on this planet FELT, INTEGRATED and UTILIZED our rage - Earth would be radically, beautifully, and immediately transformed.
RAGE is one half of a whole. The other half to this whole is CREATION.
We need to know and feel our rage because it gives us crystal clear clarity into what we don't want; what isn't working.
What often happens when women feel rage, however, is one of two pathways:
-
The first pathway is: Many women feel bad or guilty for feeling rage; conditioned over many, many generations that anger and rage are 'bad' feelings. And so - when these women begin to feel anger/ rage, they turn towards distraction and/ or self-medication in order to NOT feel the rage.
-
The second pathway is: Women become crystal clear on what they DON'T want but do not know what they DO want.
Why don't we know what we want as women? Because we have been acculturated to not focus on our needs and our desires; to focus on negativity rather than positivity; to complain about all the things we don't like, and to commiserate amongst ourselves.
But if we don't know what we want, how can we create something different than what is?
Knowing what we want and utilizing the pure, raw energy of our rage - is what brings something into manifestation; this IS how we create.
Why else is this potent female rage not being utilized?
Anger and rage are typically pathologized by women and health care practitioners alike. Medically speaking, rage is often considered to be a 'symptom' of another underlying "mental health disorder" such as depression or anxiety. Therefore, medication for "anger management" is often prescribed to "treat" the various other problems women are "suffering from."
The most commonly prescribed types of "anger management" medications are Selective Serotonin Reuptake Inhibitors (SSRI) antidepressants, including medications such as Prozac, Paxil, and Zoloft. As well anti-anxiety drugs such as benzodiazepines - including medications such Valium, Ativan and Xanax - are often prescribed "to help reduce the occurrence of anger and frustration."
"1 in 4 women in the United States is on an antidepressant or anti-anxiety medication or both. And women are two and a half times more likely than men to be on an antidepressant."
-Aviva Romm, MD
The above statistic comes to us from PRIOR to 2019; prior to the impact of global social isolation, job loss, school closures and the like. In the first week the WHO declared a "pandemic": prescriptions for anti-anxiety medications rose 39.6 percent for women (22.7 percent for men). (1) and (2)
One evening about 8 years ago now, I co-led a women's circle that a friend had organized for the New Moon. After I shared in this circle, a quiet woman in her 40s came up to me and said: "Can I talk with you?" I said yes, of course. So, we stepped to the side - because I could tell she wanted privacy - and she spoke in a low voice and she told me this:
"Right before I begin to bleed each month, I get really angry." And then she just stared at me. I looked at her, waiting for her 'punchline'... waiting for "the thing/ the message" she was wanting to share with me. And then I got that - THAT was her sharing.
So I said "Is there something else?"
And she said "Well, I have been getting so angry each month right before I bleed. I'm a teacher at an elementary school and I have three young kids - and right before I bleed each month I just can't handle it all. I get so angry. And - so last month" she says, "I went to my doctor." "You went to your doctor?" I asked - fascinated truly - that a woman would consider going to her doctor because she felt angry. It never occurred to me until this point in time that women do this. And so then I said "Well what happened when you went to your doctor?"
And she said "He prescribed me Zoloft."
And I stood there considering all these things that I never considered before: A woman going to a MALE doctor because she felt angry before her monthly bleed... and the doctor prescribing her an antidepressant because she felt angry.
I then asked this woman "Well, what did you do?" And she said "I didn't take the medication, I don't want to take the medication, but I don't know what to do."
And since that one time, this first time that a story like this was shared with me - I have heard this same story hundreds of times - reiterated by hundreds of women. Some of them have taken the medication and some of them not.
I sat down and talked with this woman about anger and rage as being healthy. How anger and rage show us what is NOT working in our lives - offering us opportunities to make changes - to create lives that are more aligned with our Truth. I shared with her how: If we don't feel our anger and rage, we don't have the same FIRE we need within us to make these changes. And how in fact that this is one of the purposes of our premenstrual time; that as our body begins to ready itself and bleed by the breaking down of our uterine lining and let go, it is our time as women to break apart our lives and take stock of what is no longer serving us - so that with our bleed - we can let it go.
WHY would this woman - and the hundreds of other women I have heard from with this same story - WHY would they be / why would we be feeling so angry and rageful?
Could it be because they are / we are exhausted? Could it be because Mothering receives no honor nor respect nor support within the modern world? Could it be because we're living within global systems and institutions that are predicated on the dis-ease of women? Patriarchy is linear, women are cyclical - we literally "don't fit" into these pre-established systems - unless we medicate ourselves to be able to fit.
The anti-depressant and anti-anxiety medications that are prescribed for "anger management" and rage - are purported to 'lengthen your short fuse.' But they also numb you physically and emotionally.
When women can no longer see and feel clearly what pisses them off - they no longer are in touch with the FIRE of their rage. The FIRE of rage is the fire of what is NOT working - in our respective lives and in the collective.
Who or What benefits from women NOT being able to connect with and feel their rage?
Who benefits from such a large percentage of the female population being on psychiatric medications?
The current, dysfunctional, degrading systems that we live under, benefit.
Because if we are not connected to and FEELING our rage as women - we don't have the energetic capacity to create systemic CHANGE.
We need to feel our rage;
develop a razor-sharp understanding about why we are so angry;
understand how to not harm others nor ourselves with this energy;
neutralize this energy;
and then focus this big, powerful energy on that which we DO want - on that which we want to create - in order to create a different world.
And we can only do this when we FEEL this rage. And we can only FEEL our rage to this degree and with this clarity when we are unmedicated; unmedicated from all things.
If we were all connected with our rage as women, and could SEE and FEEL the world that we want to create - we could birth this new world into manifestation so fast - and perhaps spare ourselves and spare humanity prolonged suffering.
Rachelle Garcia Seliga Copyright©
August 2021
Av Rachelle Garcia Seliga
https://www.innatetraditions.com
@innatetraditions
Om alla kvinnor på den här planeten KÄNDE, INTEGRERADE och UTNYTTJADE vår ilska – skulle Jorden bli radikalt, vacker och omedelbart förvandlad.
RAGE är ena halvan av en helhet. Den andra halvan av denna helhet är SKAPELSEN.
Vi behöver känna och känna vår ilska eftersom den ger oss kristallklar klarhet i vad vi inte vill ha, vad som inte fungerar.
Det som ofta händer när kvinnor känner ilska är dock en av två vägar:
-
Den första vägen är: Många kvinnor mår dåligt eller känner skuld för att de känner ilska; Betingat under många, många generationer att ilska och raseri är "dåliga" känslor. Och så - när dessa kvinnor börjar känna ilska/raseri, vänder de sig till distraktion och/eller självmedicinering för att INTE känna ilskan.
-
Den andra vägen är: Kvinnor blir kristallklara över vad de INTE vill ha men vet inte vad de vill ha.
Varför vet vi inte vad vi vill som kvinnor? Därför att vi har vant oss vid att inte fokusera på våra behov och önskningar, att fokusera på negativitet snarare än positivitet, att klaga på alla saker vi inte gillar och att beklaga oss sinsemellan.
Men om vi inte vet vad vi vill ha, hur kan vi då skapa något annat än det som är?
Att veta vad vi vill ha och använda den rena, råa energin i vår ilska - är det som får något att manifesteras; det är så vi skapar.
Varför används annars inte denna potenta kvinnliga vrede?
Ilska och raseri patologiseras vanligtvis av både kvinnor och vårdpersonal. Medicinskt sett anses ilska ofta vara ett "symptom" på en annan underliggande "psykisk störning" som depression eller ångest. Därför ordineras ofta mediciner för "ilskehantering" för att "behandla" de olika andra problem som kvinnor "lider av".
De vanligaste förskrivna typerna av "ilskehantering" mediciner är selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) antidepressiva medel, inklusive mediciner som Prozac, Paxil och Zoloft. Dessutom ordineras ofta ångestdämpande läkemedel som bensodiazepiner - inklusive mediciner som Valium, Mesta och Xanax - "för att minska förekomsten av ilska och frustration".
"1 av 4 kvinnor i USA tar ett antidepressivt eller ångestdämpande läkemedel eller båda. Och kvinnor är två och en halv gånger mer benägna än män att ta antidepressiva läkemedel.
-Aviva Romm, VD
Ovanstående statistik kommer till oss från FÖRE 2019; effekterna av global social isolering, arbetslöshet, skolstängningar och liknande. Under den första veckan deklarerade WHO en "pandemi": förskrivningen av ångestdämpande mediciner ökade med 39,6 procent för kvinnor (22,7 procent för män). (1) och (2)
En kväll för ungefär 8 år sedan var jag med och ledde en kvinnocirkel som en vän hade organiserat inför nymånen. När jag hade deltagit i den här cirkeln kom en tystlåten kvinna i 40-årsåldern fram till mig och sa: "Får jag prata med dig?" Jag sa ja, självklart. Så vi tog ett steg åt sidan - för jag kunde se att hon ville ha avskildhet - och hon talade med låg röst och hon berättade detta för mig:
"Precis innan jag börjar blöda varje månad blir jag riktigt arg." Och så bara stirrade hon på mig. Jag tittade på henne och väntade på hennes "punchline"... väntade på "saken/budskapet" som hon ville dela med mig. Och så fick jag det - DET var hennes delning.
Så jag sa: "Finns det något annat?"
Och hon sa: "Ja, jag har blivit så arg varje månad precis innan jag blöder. Jag är lärare på en grundskola och jag har tre små barn - och precis innan jag blöder varje månad kan jag bara inte hantera allt. Jag blir så arg. Och så förra månaden", säger hon, "gick jag till min läkare." "Har du gått till din läkare?" Jag frågade - verkligen fascinerad - att en kvinna skulle överväga att gå till sin läkare för att hon kände sig arg. Det har aldrig slagit mig förrän nu att kvinnor gör detta. Och då sa jag: "Nå, vad hände när du gick till din läkare?"
Och hon svarade: "Han skrev ut Zoloft till mig."
Och jag stod där och funderade på alla dessa saker som jag aldrig tänkt på förut: En kvinna som gick till en MANLIG läkare för att hon kände sig arg innan sin månatliga blödning... och läkaren skrev ut ett antidepressivt medel till henne för att hon kände sig arg.
Jag frågade då kvinnan: "Nå, vad gjorde du?" Och hon sa: "Jag tog inte medicinen, jag vill inte ta medicinen, men jag vet inte vad jag ska göra."
Och sedan den där gången, den här första gången som en sådan här historia har delats med mig - jag har hört samma historia hundratals gånger - upprepad av hundratals kvinnor. En del av dem har tagit medicinen och en del inte.
Jag satte mig ner och pratade med den här kvinnan om att ilska och raseri var hälsosamt. Hur ilska och raseri visar oss vad som INTE fungerar i våra liv - och erbjuder oss möjligheter att göra förändringar - för att skapa liv som är mer i linje med vår sanning. Jag berättade för henne hur: Om vi inte känner vår ilska och ilska, har vi inte samma ELD som vi behöver inom oss för att göra dessa förändringar. Och hur i själva verket är detta ett av syftena med vår premenstruella tid; Att när vår kropp börjar göra sig redo och blöda genom nedbrytningen av vår livmoderslemhinna och släppa taget, är det vår tid som kvinnor att bryta sönder våra liv och inventera det som inte längre tjänar oss - så att vi med vår blödning kan släppa det.
VARFÖR skulle den här kvinnan - och de hundratals andra kvinnor som jag har hört från med samma historia - VARFÖR skulle de vara / varför skulle vi känna oss så arga och rasande?
Kan det bero på att de är/vi är utmattade? Kan det bero på att moderskapet inte får någon ära, respekt eller stöd i den moderna världen? Kan det bero på att vi lever i globala system och institutioner som bygger på kvinnors sjukdom? Patriarkatet är linjärt, kvinnor är cykliska – vi bokstavligen "passar inte" in i dessa förutbestämda system – om vi inte medicinerar oss själva för att kunna passa in.
De antidepressiva och ångestdämpande mediciner som ordineras för "ilskehantering" och raseri - påstås "förlänga din korta stubin". Men de bedövar dig också fysiskt och känslomässigt.
När kvinnor inte längre kan se och känna klart vad som gör dem förbannade – är de inte längre i kontakt med ELD av sin ilska. Vredens ELD är elden av det som INTE fungerar – i våra respektive liv och i kollektivet.
Vem eller vad tjänar på att kvinnor INTE kan knyta an till och känna sin ilska?
Vem tjänar på att en så stor andel av den kvinnliga befolkningen tar psykiatriska mediciner?
De nuvarande, dysfunktionella, förnedrande system som vi lever under gynnas.
För om vi inte är det ansluten till och KÄNSLA vår ilska som kvinnor - vi har inte den energetiska kapaciteten att skapa systemisk FÖRÄNDRING.
Vi behöver känna vår ilska;
utveckla en knivskarp förståelse för varför vi är så arga;
förstå hur vi inte skadar andra eller oss själva med denna energi;
neutralisera denna energi;
och sedan fokusera denna stora, kraftfulla energi på det som vi VERKLIGEN vill ha – på det som vi vill skapa – för att skapa en annan värld.
Och vi kan bara göra detta när vi KÄNNER denna ilska. Och vi kan bara KÄNNA vår ilska till denna grad och med denna klarhet när vi är omedicinerade; omedicinerad från allt.
Om vi alla var förbundna med vår vrede som kvinnor, och kunde SE och KÄNNA den värld som vi vill skapa - skulle vi kunna föda denna nya värld till manifestation så snabbt - och kanske bespara oss själva och mänskligheten ett utdraget lidande.
Rachelle Garcia Seliga Upphovsrätt©
Augusti 2021
